Ugnsvulkanen

Tidigt liv, familj och utbildning

Neapel, 1634. Luca Giordano träder in i en värld av pigment och olja som son till målaren Antonio Giordano. Hemmet är en plats för hantverk och konstnärligt skapande. Omkring år 1650 lämnar pojken sin fars omedelbara krets för att istället kliva in i ateljén hos Jusepe de Ribera. Denna lärlingsperiod kommer att komma att definiera hans tidiga år. Inflytandet från Ribera är påtagligt, synligt i det dramatiska chiaroscuro-ljuset och den realistiska, ofta karga, skildringen av figurer som kännetecknar hans första verk. Han absorberar mästarens mörka manér, en stil djupt rotad i den neapolitanska traditionens intensiva skuggspel.

Snabbhet kommer att bli hans främsta särdrag. Allt eftersom hans hand rör sig över duken med en allt större hastighet, etableras ett smeknamn: Luca fa presto. Det kan översättas till "Luca målar snabbt". Detta är ingen enkel komplimang; det är ett erkännande av en febrig och produktiv energi som skiljer honom från hans samtida kollegor. Han är en virvelvind av utförande. Samtidigt som skuggorna från hans utbildning dröjer sig kvar, börjar en känsla av rörelse att pressa sig fram mot den tunga stillhet som präglat hans tidiga lärodagar.

• Sankt Lukas målar Jungfru Maria (omkring 1652)

En karriär i ständig rörelse över Italien och Spanien

Giordanos konstnärliga resa över den italienska halvön är en serie av snabba och dynamiska skiften. Han etablerar sig först i Rom innan han blickar mot norr. År 1667 är han verksam i Venedig, där han suger åt sig det lokala ljuset och den levande färgpaletten som en svamp. Hans närvaro i Florens följer därefter, där han tar sig an betydande dekorativa projekt. Takten i hans karriär dikteras av efterfrågan på hans unika snabbhet; han rör sig från stad till stad i takt med att nya uppdrag uppstår, och tillåts aldrig förbli statisk under någon längre tid.

Hans bana tar sedan en avgörande vändning mot den Iberiska halvön. År 1692 anländer han till Spanien på inbjudan av Karl II, och hans ankomst markerar början på ett decennium av intensiv verksamhet i hjärtat av det spanska hovet. Som utnämnd hovmålare tar han sig an monumentala dekorationsprogram, inklusive arbeten för Buen Retiro-palatset och El Escorial. Han navigerar skickligt genom det spanska hovets komplexa intriger och intellektuella landskap, vilket slutligen leder till att han tilldelas titeln caballero av kungen. Denna period av tjänstgöring i Spanien varar fram till 1702, då Karl II:s död driver honom tillbaka till hans hemstad Neapel.

• The Apotheosis of the Medici, Palazzo Medici-Riccardi, Florens
• Fresker för Palazzo Medici Riccardi, 1682–85, Florens

Teknik och konstnärlig stil

De tunga, mörka skuggorna från det tidiga 1600-talets napolitanska tradition börjar vika undan i takt med att Giordanos pensel rör sig. Mot slutet av 1650-talet sker ett genomgripande skifte. Han rör sig bort från den dämpade, tenebristiska stil som präglat hans tidiga utbildning, mot ett ljusare, luftigare och mer delikat färgsätt. Denna övergång introducerar en ny känsla av ljus och glödande färger i hans kompositioner; han ersätter de djupa, dunkla tonerna med en luminositet som kom att definiera hans mogna period.

Snabbheten är själva kärnan i hans skapande. Som den kända Luca fa presto – Luca den snabbe – besitter han en förmåga att utföra verk med en anmärkningsvärd hastighet och mångsidighet, vilket gör att han med lätthet rör sig mellan oljemåleri, fresk och etsning. Hans kompositioner är aldrig statiska; de vilar på en dynamisk rörelse som driver berättelsen framåt. Denna energi, i kombination med en exuberant färgpalett, förvandlar duken till ett rum av ständig rörelse. Han målar inte bara en scen; han orkestrerar en visuell händelse genom ett rappt och självsäkert penseldrag.

Stora uppdrag och mecenater

I det sena 1600-talets Neapel framstår Giordano som den obestridda ledande målaren. Hans rykte för snabbhet och mångsidighet lockar till sig en ständig ström av prestigefyllda mecenater, men hans konstnärliga räckvidd sträcker sig långt bortom de napolitanska gränserna. I Florens, under perioden mellan ungefär 1682 och 1685, påtar han sig den monumentala uppgiften att dekorera Palazzo Medici Riccardi. För att bemästra detta enorma projekt förbereder han arbetet genom en serie detaljerade oljestudier och skapar modelli för att planera de komplexa takfresker som slutligen skulle förvandla hela rummet till ett visuellt mästerverk.

Karriärens drivkraft skiftar sedan dramatiskt mot det spanska hovet när Karl II utsträcker en inbjudan. Giordano anländer till Spanien och inleder ett decennium långt vistelse som placerar honom i hjärtat av det kungliga konstlivet. Hans förmåga att genomföra storslagna dekorativa program i både palats och kyrkor ger honom en betydande status; den spanska kungen tilldelar honom slutligen titeln caballero. Hans närvaro i Madrid och de omkringliggande territorierna säkerställer att hans konstnärliga inflytande genomsyrar hela den spanska hovestetiken.

Framstående verk och mästerverk

Dukarna i The Fall of the Rebel Angels, målad omkring 1666, fångar ett ögonblick av himmelsk uppror. I det övre registret störtar den helige Mikael ner med sitt svärd och sin röda mantel, medan den nedre delen sjunker ner i en chiaroscuro-liknande kamp mellan besegrade demoner. Detta verk markerar en brytningstid där de mörka, tunga skuggorna från hans tidiga utbildning möter ett nytt, ljusare venetianskt inflytande. I Museo de Arte de Ponce erbjuder The St. Luke Painting the Virgin en inblick i hans formativa år, där han ekar den realistiska och dämpade stil som präglade hans mentor, Jusepe de Ribera.

Luca Giordanos förmåga att hantera både mytologiska och religiösa motiv gjorde att han med stor lätthet kunde röra sig mellan det sakrala och det profana. The Judgment of Paris presenterar en skildring av klassisk mytologi genom en djupt dynamisk komposition. Samtidigt demonstrerar The Triumph of Galatea i Hermitage Museum hans totala kontroll över storslagna, narrativa scener. Även i The Louvre:s salar märks hans närvaro genom The Marriage of the Virgin, ett verk som belyser hans exceptionella talang för att hantera komplexa arrangemang med många figurer.

• The Fall of the Rebel Angels (ca 1666)
• The St. Luke Painting the Virgin
• The Marriage of the Virgin
• The Triumph of Galatea
• The Judgment of Paris

Arv och konstnärligt inflytande

Giordanos produktion var enorm. Med en uppskattad produktion på över sexhundra målningar rörde sig hans hand genom den sena barocken med en sådan hastighet att han förtjänade smeknamnet Luca fa presto. Denna produktivitet handlade om mer än att bara fylla gallerier; den formade själva banan för den neapolitanska konsten. Han fungerade som en bro mellan den tunga, dramatiska högbarocken och den lättare, mer lekfulla rokokon. Hans förmåga att röra sig mellan dessa stilar gjorde att hans inflytande spred sig som ringar på vattnet genom 1700-talet och påverkade konstnärliga utvecklingar i både Neapel och över hela den italienska halvön.

Konstnärens ateljé fungerade som en plantskola för en ny generation. Han undervisade ett flertal elever, där den mest framstående var Paolo de Matteis, som förde dessa stilistiska skiften vidare. Denna konstnärliga släktlinje säkerställde att Giordanos sätt att hantera ljus och rörelse förblev djupt rotat i den neapolitanska skolan. Hans närvaro på konstmarknaden var så dominant att han var med och definierade hela epokens visuella språk, och han inspirerade en bred generation av målare som strävade efter att balansera det teatrala med en ny känsla av luminositet.

Var man kan se hans verk idag

Det fysiska arvet efter Giordano finns idag utspritt över Europas främsta konstskattkammare. I Paris rymmer Louvren en betydande koncentration av hans måleri, med fjorton verk bevarade inom dess väggar. Hans konstnärliga räckvidd sträcker sig ända till Sankt Petersburg, där Hermitage-museet förvaltar en samling på sex målningar. Dessa verk vittnar om omfattningen hos en konstnär vars produktivitet en gång i tiden kunde mäta sig med historiens mest flitiga giganter.

I hans födelsestad Neapel bevarar Museo di Capodimonte fyra av hans målningar, vilket erbjuder en direkt länk till hans neapolitanska rötter. Även i London finns Royal Collection med fyra verk, medan Palazzo Medici-Riccardi i Florens hyser tre. Dessa samlingar utgör de främsta platserna för att iaktta hans stilistiska evolution, från de dramatiska chiaroscuro-effekterna under hans tidiga år till de ljusare och mer flödande kompositionerna i hans mogna skapande.

• The Judgment of Paris (Berlin Museum)
• The Fall of the Rebel Angels (Kunsthistorisches Museum, Wien)
• The Marriage of the Virgin (Louvren, Paris)
• The Flight into Egypt (Szépművészeti Múzeum, Budapest)