Four Date Drawings Painted by hand in oil, brushstroke by brushstroke

Tidigt liv och formande: En svensk-brasiliansk dialog

Runo Lagomarsino, född 1977 i Lund, förkroppsligar en fascinerande skärningspunkt av kulturarv som djupt formar hans konstnärliga vision. Hans uppväxt präglades på unikt vis av exilens arv; hans föräldrar var argentinska emigranter med rötter hos italienska immigranter som flydde Europa under första världskriget. Denna familjehistoria – en berättelse vävd av förflyttning och sökandet efter tillhörighet – blev ett inneboende element i Lagomarsinos utforskande av identitet, migration och kulturellt minnes komplexitet. Han växte inte bara upp med dessa berättelser; han levde inom dem, genom en ständig rörelse mellan Sverige och Brasilien som ingöt en djup känslighet för de avstånd och närheter som finns inbyggda i föreställningarna om ”Söder” och ”Norr”. Denna tidiga exponering var inte bara biografisk utan förändrade hans konstnärliga ansats i grunden.

Lagomarsinos formella utbildning lade en stark grund för denna utvecklande praktik. Han studerade vid Konstskolan Valand i Göteborg, följt av Malmö Konstakademi i Lund, och kulminerade med det prestigefyllda Whitney Independent Study Program i New York City. Dessa erfarenheter var inte isolerade steg utan snarare byggstenar som gjorde det möjligt för honom att förfina sitt konceptuella ramverk och utveckla en mångsidig kompetens som omfattar collage, teckning, installation, performance och video. Särskilt Whitney-programmet visade sig vara avgörande då det skapade en miljö av kritiskt ifrågasättande och experimentlusta som uppmuntrade honom att utmana konventionella konstnärliga gränser.

Teman om migration, identitet och koloniala ekon

I hjärtat av Lagomarsinos arbete ligger en ihållande undersökning av maktdynamik – historisk, politisk och kulturell. Han strävar inte efter att bara berätta historier, utan snarare att omformulera dem genom att blottlägga motstridiga beroendeförhållanden och komplexa händelser utan att reducera deras inneboende tvetydighet. Hans installationer, skulpturer och textbaserade verk använder ofta strategier av förflyttning och transformation, vilket ifrågasätter själva historieskrivningen, särskilt i en sydamerikansk kontext. Detta handlar inte om att konstruera nya narrativ ur ett koloniserat perspektiv, utan om att blottlägga sprickorna och de återvändsgränder som finns inom de befintliga.

Ett återkommande motiv i hans oeuvre är utforskandet av vardagliga föremål och material som bärare av minne och mening. Han besjälar dessa till synes banala element med poetisk resonans, utmanar dominerande narrativ och bjuder in betraktaren att reflektera över sin egen position. Till exempel uppvisar verk som ”La Muralla Azul” (Den blå muren) en fängslande abstrakt expressionistisk serie där blå nyanser blandas med medelhavsekon, vilket speglar koloniala teman och frammanar kontemplation av urbana landskap. På samma sätt använder ”Following the Light of the Sun, I Only Discovered the Ground” slående solpappersritningar för att utforska kolonialhistoria och migration, vilket skapar en gripande blandning av abstraktion och social kommentar.

Teknik och poetisk förflyttning

Lagomarsinos konstnärliga process kännetecknas av vad han beskriver som ”precisa och poetiska förskjutningar”. Det handlar inte om stora gester eller explicita påståenden, utan snarare om subtila interventioner som skapar friktion och blottlägger dolda lager av betydelse. Han arbetar ofta med funna föremål och transformerar deras ursprungliga kontext för att skapa nya associationer och utmana förutfattade meningar. Själva akten av förflyttning blir en metafor för migrationsupplevelsen – uppbrottet från det välbekanta och sökandet efter nya kopplingar.

Hans användning av material är avsiktlig och evokativ. Neonrör stulna från museiutställningar, kopparingar som markerar fällda träd, illegalt importerade ägg – detta är inga godtyckliga val utan noggrant utvalda element som bär en symbolisk tyngd. Videoninstallationen More Delicate Than the Historians’ Are the Map-Makers’ Colors (2012–13) visar till exempel Lagomarsino och hans far när de packar upp och kastar ägg på ett monument i Sevilla, en gest laddad med historiska och politiska implikationer. Detta verk exemplifierar hans förmåga att väva samman personliga berättelser med bredare sociala kommentarer.

Stora prestationer och internationellt erkännande

Lagomarsinos konstnärliga bidrag har uppnått betydande internationell uppmärksamhet. Han har ställt ut brett över Europa, Amerika och Asien, och deltagit i prestigefyllda biennaler såsom Gwangju, Venedig, Göteborg, Ural, Prospect New Orleans och São Paulo. Hans verk finns representerade i ett flertal offentliga och privata samlingar, däribland Solomon R. Guggenheim Museum of Modern Art, Guangdong Museum of Art, Dallas Museum of Art, Kiasma Museum of Modern Art, Moderna Museet och Museo Reina Sofia.

Utöver sina utställningar har Lagomarsino mottagit flera utmärkelser, bland annat Friends of Moderna Museet Sculpture Prize 2019 och ett DAAD-stipendium som konstnär i residens i Berlin. Hans kuratoriella arbete, såsom retrospektiva utställningen ”Lenke Rothman – Life as Cloth” på Malmö Konsthall, visar ytterligare hans engagemang för att främja kritisk dialog inom konstvärlden.

Historisk betydelse: En samtida röst

Runo Lagomarsinos verk intar en avgörande plats i den samtida konsten. Han erbjuder inga enkla svar eller definitiva påståenden, utan bjuder istället in betraktaren att engagera sig i komplexa frågor om identitet, migration och kulturarv. Hans förmåga att förena personliga narrativ med bredare social kommentar, tillsammans med hans poetiska materialanvändning och subtila interventioner, gör honom till en unik och fängslande röst.

I en era präglad av ökande globalisering och förflyttning resonerar Lagomarsinos arbete djupt hos en världspublik. Han utmanar oss att möta kolonialismens arv, ifrågasätta etablerade sanningar och erkänna språkets och representationens inneboende instabilitet. Hans konst handlar inte bara om att reflektera över det förflutna; den handlar om att aktivt forma vår förståelse av nuet och föreställa oss en mer rättvis framtid.